Legal Working Group

Visste du att det för alla agenter inom EU finns en skyddslagstiftning, men att det för distributörer saknas lagstiftning i samtliga EU-länder förutom i Belgien?

Nyligen träffades de juridiska experterna inom Internationally United Commercial Agents & Brokers (IUCAB), där Trade Partners Swedens Anna-Karin Abdon ingår, för ett samtal om nuläget för agenter och distributörer inom och utanför EU. Deras uppdrag är att aktivt bevaka kommande initiativ för nya lagstiftningsåtgärder som kan ha en inverkan på den professionella rollen som agent och att följa upp rättsutvecklingen inom de olika europeiska länderna för agenter och distributörer. Arbetsgruppen har bland annat spelat en viktig roll vid utarbetandet av det EU-direktiv som samtliga EU-ländernas agentlagar baseras på samt vid de tillfällen då EU-direktivet har varit hotat.

Vid det senaste mötet i Madrid, Spanien, diskuterades särskilt den spanska agentlagstiftningen. En stor skillnad mellan den svenska och den spanska lagstiftningen är att samtliga bestämmelser i den spanska lagen är så kallade tvingande bestämmelser. Detta betyder att agenten och huvudmannen är bundna av samtliga bestämmelser i lagen alldeles oavsett vad parterna har avtalat ska gälla dem emellan. I den svenska agentlagstiftningen är inte alla bestämmelser i lagen tvingande, vilket innebär att det i större utsträckning finns möjlighet för agenten och huvudmannen att avtala vad de vill ska gälla dem emellan.

Arbetsgruppen diskuterade även ett nytt avgörande från EU-domstolen (Argo v. Petersime). Målet gällde ett agentavtal mellan en turkisk agent och en belgisk huvudman. Agenten och huvudmannen hade ett skriftligt avtal om att belgisk lag skulle tillämpas på parternas förhållande. När huvudmannen sedermera sa upp av agentavtalet med agenten begärde agenten bl.a. avgångsvederlag med hänvisning till att den belgiska lagen stadgar att en agent har rätt till avgångsvederlag vid agentavtalets upphörande. Huvudmannen invände mot kravet och menade att den belgiska lagen inte var tillämplig eftersom den belgiska lagen enbart gäller agenter som är verksamma inom Belgien och följaktligen inte agenter verksamma i Turkiet.

EU-domstolen tar i sitt avgörande ställning till om det strider mot EU-direktivet för agenter att Belgiens agentlagstiftning inte är tillämplig på agenter som är verksamma utanför EU. EU kommer fram till att så inte är fallet och konstaterar att det inte föreligger någon skyldighet för en medlemsstat inom EU att erbjuda agenter som är verksamma utanför unionen samma skydd som de agenter som är verksamma inom unionen.

Arbetsgruppen träffas nästa gång i maj i Helsingfors, Finland. Vi håller er fortsatt uppdaterade om gruppens arbete!