ICC är en anrik organisation och arbetar samtidigt framåtlutat, vad anser du är ICC:s främsta roll?
”Först och främst – tack för den fina beskrivningen 🙂 Ifjol firade Internationella Handelskammaren (ICC) hundra år. Hundra år efter grundandet är både vårt uppdrag och vårt syfte fortfarande detsamma: att arbeta för att främja frihandel och på så sätt underlätta för företag att göra hållbara internationella affärer i syfte att skapa relationer som bygger fred och stärker det globala välståndet.
Just nu ser vi en oroande utveckling som tydligt visar att vår roll och vårt hundraåriga uppdrag kanske är viktigare än någonsin. Jag pratar givetvis om pågående handelskrig, men även om negativa trender som ökade protektionistiska åtgärder i allmänhet och att länder bromsar eller drar sig ur multilaterala samarbeten. Lägg därtill de hållbarhetsutmaningar vi står inför såväl som de utmaningar som rådande pandemi har medfört. Under pandemins inledande skede såg vi en mycket negativ utveckling där länder snabbt stängde gränser, vilket allvarligt försvårade handeln med nödvändiga medicinska produkter. Här ser jag att ICC har en viktig roll i att visa hur internationell handel bidrar, och vilka områden som påverkar möjligheterna till internationell handel. Inte minst blir det viktigt när den globala ekonomin ska återhämta sig efter pandemin.
Jag brukar säga att ICC ska vara en frihandelskompass. Vår förankring genom våra medlemmar, företag från alla sektorer och från hela världen, i kombination med att vi har en unik roll som näringslivets röst i internationella forum som FN och WTO, ger oss möjlighet att tillämpa en unik helhetssyn på vad som påverkar företags möjligheter att göra hållbara internationella affärer. Därmed kan vi även bidra till en förståelse för hur global frihandel påverkas av olika frågor, belysa frihandelns positiva bidrag till hållbar utveckling inom både den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen samt bidra till att policyutvecklingen globalt långsiktigt främjar frihandel.”
Vad har ni som främsta mål för företagen under pandemin?
”Vi ställde vid ett tidigt skede om vårt policyutvecklande arbete till att fokusera på att hjälpa SMEs. Trots att mikro-, små och medelstora företag utgör ca 90 % av världshandeln och är bärande delar i de globala värdekedjorna såg vi tidigt att de ofta saknar resurser att stå emot de enorma effekter som en global kris som coronapandemin förde med sig. Därför utvecklade vi praktiska verktyg och vägledningar som företagen kunde tillämpa i sina egna verksamheter. Dessutom vände vi oss direkt till regeringar för att presentera förslag på policys och åtgärder som regeringar kan vidta för att stötta SMEs. Att de överlever är självklart centralt även för stora multinationella företag som ju är beroende av SME-företag som en del av värdekedjan.
Som en del i att få igång den globala ekonomin har vi också engagerat oss för att internationellt resande ska kunna återupptas samtidigt som människors hälsa inte äventyras. Förutom vägledningar för turismbranschen har vi lanserat appen AOKPass, vilket är en blockchainbaserad app där användaren kan lagra sitt verifierade Covid-19-testresultat. Syftet är att resebolag kan återuppta sin trafik igen i trygg förvissning om att deras resenärer är friska.
Vi har också lyft fram ACT-A, Access to Covid-19 Tools Accelerator, som är ett internationellt samarbete för att snabba på utvecklingen, produktionen och den rättvisa fördelningen av Covid-19-tester, medicin och så småningom vaccin. Från svensk sida har vi i ett brev till statsministern, biståndsministern och SIDA:s generaldirektör uppmanat Sverige att stödja samarbetet. Sverige har hittills bidragit med 130 miljoner US dollar, men det saknas fortfarande drygt 30 miljarder US dollar i finansiering. Det är enorma summor, samtidigt som vi ser att en lyckad finansiering skulle betala tillbaka sig själv inom några dygn genom att internationell handel kan återupptas.”
Hur ser framtiden ut för handel enligt ICC under 2021? I Sverige/EU/globalt?
”Som frihandelsorganisation kommer vi alltid ha stort fokus på att det finns fungerande globala regler för internationell handel. Utvecklingen inom Världshandelsorganisationen, WTO, är särskilt viktig, både ur ett övergripande strukturellt perspektiv, där vi ser att organisationen behöver reformeras och stärkas upp, men också när det kommer till enskilda frågor såsom de pågående förhandlingarna om ett e-handelsavtal, vilket är starkt efterfrågat av det globala näringslivet. Trots att digitaliseringen pågått under ett par decennier är de globala spelreglerna för digital handel fortfarande inte uppdaterade till en modern kontext. Att överprövningsorganet i WTO:s tvistlösningsfunktion återupprättas är centralt. Globala utmaningar måste få globala lösningar och näringslivet är i stort behov av en uppdaterad multilateral regelbok anpassad efter dagens förutsättningar.
Som jag nämnde tidigare ser vi många oroande utvecklingar med påverkan på internationell handel. Just nu genomför EU-kommissionen en översyn av EU:s handelspolitik, där ICC i egenskap av världens största näringslivsorganisation har inkommit med synpunkter på hur EU kan bidra till ökad internationell handel såväl som fred och välstånd, inte bara för EU:s egna medlemsstater utan för länder världen över. Med spända handelsrelationer mellan andra stora aktörer, blir det viktigt att unionen axlar en global ledarroll. EU behöver arbeta för att värna öppenhet och frihandel, stärka och uppdatera de globala spelreglerna och främja näringslivets möjligheter att bidra till hållbar utveckling.
Det amerikanska valet har stor betydelse, men är samtidigt bara en del av en bredare negativ utveckling mot mer protektionism och ekonomisk nationalism globalt. Trump är inte ensamt ansvarig för denna utveckling och Biden kommer inte magiskt att kunna lösa alla problem. Även Brexit och osäkerheterna kring utträdesavtalet kommer att fortsätta följa med oss en tid framöver.
Vi ser att säkerhetspolitiska frågor får allt större betydelse för handeln, däribland cybersäkerhet.
Hållbarhet fortsätter att dominera i alla sektorer. Här kommer frågor som hållbar finansiering och en eventuell gränsjusteringsmekanism i EU att få stor inverkan på internationell handel. Utvecklingen till en cirkulär ekonomi är ytterligare en hållbarhetsfråga med naturlig koppling till internationell handel. För att maximera cirkulära flöden kan inte resurser stoppas av handelshinder vid landsgränser så som sker idag. Harmoniserade regler för avfallsklassificering, etc. är centralt, men vi ser en risk med att en del länder försöker springa före vilket leder till fragmenterade regler och ytterligare svårigheter för företag att ställa om. Hur EU behandlar den här frågan blir intressant och viktigt att följa.
Ökat fokus på digitalisering. Pandemin har visat vikten av den digitala ekonomin när stora delar av världen stängt ner och den digitala ekonomin kommer att vara viktig också för den ekonomiska återhämtningen. Här finns flera frågor att bevaka såsom e-handelsförhandlingarna i WTO och EU:s förslag om en Digital Service Act respektive Data Act. Även frågan om transatlantiska dataflöden blir intressant efter att EU-domstolen i somras genom den s.k. Schrems II-domen slog fast att Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA inte är förenligt med europeisk personuppgiftslagstiftning (GDPR). Med dagens komplicerade värdekedjor är det oerhört många företag som påverkas negativt av den domen. Även digital beskattning kommer att vara en viktig fråga med inverkan på relationen mellan EU och USA.”
Vad tycker du är mest spännande i ditt arbete?
”Den första delen är just vår helhetssyn och unika förankring. Företags möjligheter att göra internationella affärer påverkas inte enbart av utvecklingen på det handelspolitiska området utan snarare inom en rad andra områden. För oss innebär det att vi just nu har kommittéer som är inriktade på tio olika policyområden, som alla är med och formar ICC:s globala policyutveckling.
Arbetet med våra medlemmar i kommittéerna är den andra. Jag tror på samarbete och flera starka röster för frihandel från flera olika näringslivsrepresentanter. I våra kommittéer samlas experter från företag av alla storlekar, från alla branscher, för diskussion om utvecklingen på olika områden. Vi har högt i tak, delar med oss av kunskap och utan att någon tar över. Det blir en väldigt härlig stämning och en förutsättning för att vi som ett litet land som Sverige ska kunna göra avtryck. Störst nytta gör vi inte när en person gapar högt för frihandel, utan snarare när fler höjer rösten tillsammans.”
Ni presenterade nyligen en rapport där vikten av den lokala partner lyftes fram, berätta om den!
”Webbportalen Private Sector for Refugees (PS4R) är en fortsättning på ett samarbete som inleddes under 2019 mellan ICC, Världsbanken, UNHCR, Dansk Industri, World Economic Forum och Europeiska Investeringsbanken med syfte att överbrygga klyftan mellan biståndsarbete och företags kommersiella intressen.
Som producenter av varor, tjänster och arbetsmöjligheter spelar företag en stor roll i att integrera människor på deras nya hemorter. Under coronakrisen har flyktingar och migrantarbetares situation blivit ännu mer utsatt, och vi lanserar därför PS4R som ett sätt att inspirera och underlätta för företag att bidra. I portalen finns redan idag praktiska exempel på projekt, evenemang och möjligheter till utbildning inom ramen för de fyra pelarna. Företag kan även ladda ner Charter of Good Practice on the Role of the Private Sector in Economic Integration of Refugees, en uppsättning principer som utifrån pelarna entreprenörskap, investeringar, anställning samt produkter & tjänster hjälper företag att identifiera hur de kan bidra till ökad integration, och politiker hur de kan utforma policy som gör detsamma.
Detta kommer också att fyllas på allt eftersom företag skickar in egna exempel. Vi tar självklart gärna emot bidrag från medlemmar i Trade Partners Sweden!”
Har ni andra viktiga rapporter ni tror våra medlemsföretag kan ha nytta av att känna till?
”Genom åren har vi utvecklat en stor mängd praktiska verktyg som vägledningar och modellavtal – många är dessutom helt kostnadsfria. Jag vill gärna tipsa om att spana in bokhandeln på vår hemsida, icc.se, för att hitta vad som är relevant för det aktuella företaget! Två personliga ”favoriter” är nog ändå Incoterms® 2020 och Business Integrity Compendium:
För företag som handlar med varor är Incoterms 2020, det globala språket för leveransvillkor, en viktig flaggskeppsprodukt. Genom att använda Incoterms i ett avtal blir det tydligt var i en affär som risken övergår från säljare till köpare.
Business Integrity Compendium, som samlar våra olika verktyg på compliance-området till ett kostnadsfritt digitalt dokument. ICC var faktiskt först med att utveckla regler mot korruption för näringslivet, något vi gjorde redan 1977. I kompendiet hittar man förutom våra anti-korruptionsregler bland annat modellklausuler och checklistor för att genomföra due diligence på externa aktörer.”
Något annat du vill berätta om?
”I september lanserade vi SME Climate Hub. Det är ett initiativ för små och medelstora företag att göra ett åtagande om att kraftigt minska sina koldioxidutsläpp till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2050. Tanken är att företagen ska få verktygen för att minska sina utsläpp utan att detta ska innebära ytterligare tunga rapporteringskrav. Inom kort kommer vi att lansera fler verktyg som hjälper företagen att lyckas med dessa åtaganden.”
”Det är av stor vikt för medlemmarna i Trade Partners Sweden att ingå i ICC som är världens största näringslivsorganisation som med stark röst bevakar och underlättar för global frihandel och internationella handelsrelationer. Jag är stolt över att få representera våra medlemmar i styrelsen.”, säger Helena Waker, VD för Trade Partners Sweden, i en kommentar om ICC.