Hållbarhet – hur görs det egentligen?

Den 18 november hålls nästa seminarium i serien, då med temat ”Riskbedömning – identifiera och förhindra!”. Är du intresserad av att delta? Missa då inte att läsa mer och anmäla dig här.

Alla pratar om hållbarhet, men hur gör man det i praktiken?

För många företag i textil- och modebranschen har frågan gått från att vara ett “bra att ha” till att bli en affärskritisk hygienfaktor. Kunder, leverantörer och inte minst EU kräver transparens, ansvar och dokumentation. Men lugn – hållbarhet handlar inte bara om regler och rapporter. Det handlar om möjligheter, innovation och att tänka smart för framtiden.

Varför hållbarhet är affärskritiskt

Att arbeta hållbart är inte längre valfritt. EU:s gröna giv har satt kurs mot klimatneutralitet 2050, och textilindustrin är en av nyckelbranscherna i omställningen, direkt efter bygg- och livsmedelssektorn. Det innebär att EU siktar på att göra hållbara produkter till norm till 2050.

Och med tanke på hur långsamt den hållbara utvecklingen gått hittills, är det inte så lång tid. Min son kommer, om allt går EUs väg, köpa mestadels hållbara produkter under i alla fall 2/3 av sin livstid, förutsatt att han lever den förväntade livstiden på 82 år (*för män i Sverige, enl. SCB mars 2025).

Men det är inte bara vad vi säljer som spelar roll, utan hur det produceras och hur det dokumenteras. Nya förordningar och direktiv som ESPR, DPP, GPSR och CSRD kommer att påverka hela kedjan, från design och tillverkning till försäljning och återvinning.

Kort om de nya EU-kraven – och varför de är viktiga

• ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation)
  Syftet är att anpassa produkter för klimatneutralitet, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Kort sagt: mindre avfall och fler produkter som håller längre. Arbetet med de textilspecifika delarna är försenat, men kraven väntas i skrivandets stund börja gälla runt 2028–2029, samtidigt som produktpassen införs.
• DPP (Digital Product Passport)
  Det digitala produktpasset blir som ett “ID-kort” för varje plagg. Det ska ge information som är relevant för alla, från konsumenter till återförsäljare och återvinnare. Tanken är enkel: ju mer vi vet om en produkt, desto bättre beslut kan vi ta.
• CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)
  Ställer krav på att företag rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett jämförbart och transparent sätt. Det kommer påverka både stora och små aktörer, direkt eller indirekt.

Från risk till möjlighet

Det kan kännas överväldigande med alla nya förkortningar och direktiv, men faktum är att hållbarhetsarbetet också innebär affärsnytta. Genom att designa smartare, använda material mer effektivt och bygga in hållbarhet i affärsstrategin kan företag minska kostnader, stärka varumärkets position i branschen, och hitta nya affärsmodeller.

Tänk cirkulärt, digitalt och tjänstebaserat, där plagget inte bara är en produkt, utan en del av ett flöde. Kanske hyr du ut, reparerar, eller uppgraderar produkterna i stället för att bara sälja dem?

Konsumenterna är, delvis, redan där. De vill veta hur, var och varför något tillverkas. Även om EU just nu pausar de så kallade “green claims”-reglerna (om miljöpåståenden i marknadsföring), är transparens fortfarande avgörande för att vinna och behålla konsumentens förtroende.

Så här kommer du igång – även om du är “hållbarhetsrookie”

Ingen kan göra allt på en gång, men alla kan börja någonstans. Här är tre steg som gör stor skillnad:

1. Se över materialval och design.
   Små förändringar i designfasen kan få stor effekt. Fundera på om du kan minska spill, välja bättre fibrer eller skapa plagg som håller längre. Se över produktionen, och diskutera med dina leverantörer om det finns mer miljövänliga alternativ till de material, produktionsprocesser och färgningsmetoder som du använder idag.
2. Samla in data och börja dokumentera.
   Inventera den info du har om dina produkter, och vilken ytterligare info du kan få från dina leverantörer. Satsa på teknik och system som gör det möjligt att spåra information om material, tillverkning och cirkulation och vips har du förberett dig för produktpass.
3. Se över teknik och programvara. Du kan spara tid, pengar och miljö genom att till exempel satsa på 3D-program för design och konstruktion. Virtuella provrum kan hjälpa kunden att ta bättre köpbeslut och minska antalet returer. Här finns fortfarande möjlighet att vara en poinjär på den svenska/nordiska marknaden.

Och för den som vill börja i ännu mindre skala – tänk på de här tre hållbarhetsprinciperna:

• Välj den bästa leverantören, och gör det till en strategi.
• Lär dig vad olika certifieringar faktiskt betyder.
• Se på plaggen du köper och producerar som en investering, inte som en förbrukningsvara.

Hållbarhet handlar också om inspiration

Att ställa om handlar inte bara om att följa regler, utan om att hitta nya sätt att skapa värde. Hållbara trender och färganalyser kan ge inspiration till kollektioner som är både snygga och ansvarsfulla. Och när du bygger hållbarhet in i designprocessen från början, blir den en naturlig del av din affär, inte ett tillägg på slutet.

Dags att göra hållbarhet på riktigt

Vi står inför en av de största förändringarna i textilindustrins historia, och förändring kan vara läskigt. Men det som inte utvecklas och förändras, stagnerar och försvinner, så se det som en chans att skapa något bättre för miljön, kunderna och din affär.

Så börja där du står. Samla in data, ställ krav, testa nytt. För hållbarhet görs inte i teorin, den görs i praktiken.