EU-Indien och nya frihandelsmöjligheter
En av huvudpunkterna var EU:s frihandelsavtal med Indien. När avtalet träder i kraft skapas världens största frihandelszon med närmare två miljarder människor. Enligt analyser från Kommerskollegium väntas avtalet ge betydande exportökningar inom svenska styrkeområden såsom motorfordon, pappersvaror och metaller. Även tjänstesektorn, särskilt telekom, finansiella tjänster och avancerad teknologi, förväntas växa.
Samtidigt kan implementeringen försenas 18–24 månader efter Europaparlamentets pausade process. Diskussioner pågår om möjligheten till provisorisk tillämpning.
Parallellt fortsätter Sverige att säkra förhandlingar med Mexiko och Indonesien samt välkomnar att EU och Kanada inleder förhandlingar om ett digitalt handelsavtal.
Handelshinder inom EU, en konkurrensnackdel
Under frukosten lyftes en tydlig utmaning, det är i dag ofta enklare för svenska företag att investera utanför EU än inom unionen. Handelshinder uppskattas motsvara tullar på 45 procent för varor och hela 110 procent för tjänster. I en tid av ökad global konkurrens innebär detta onödiga kostnader för företag.
Här betonades vikten av konkreta inspel från näringslivet för att kunna identifiera och undanröja hinder i den inre marknaden.
Förra årets framgångar: digitalisering och hållbar kommunikation
Samtalet tog även avstamp i konkreta framgångar från föregående år.
En prioriterad fråga har varit digitala handelsdokument. Svenska bolag hindras fortfarande av lagstiftning som kräver fysiska dokument, medan länder som Storbritannien, USA och Frankrike redan moderniserat sina regelverk. I slutet av förra året presenterade ICC tillsammans med andra näringslivsorganisationer, däribland Trade Partners Sweden, ett konkret lagförslag till regeringen, en fråga som Sverige kan lösa nationellt och där risken annars är att svenska företag halkar efter internationellt.
En annan viktig framgång var arbetet kring EU:s Green Claims-förslag. Förslaget syftade till att motverka greenwashing men riskerar att i praktiken kräva förhandsgodkännande av all hållbarhetskommunikation. Genom nära samarbete med medlemsföretag och med stöd i ICC:s roll som normgivare inom marknadskommunikation kunde förslaget stoppas i sin dåvarande form. ICC har samtidigt lanserat uppdaterade globala riktlinjer för ansvarsfull miljökommunikation för att underlätta för företag.
Ekonomisk säkerhet och relation till USA
Ekonomisk säkerhet lyftes som en central del av både nationell och europeisk säkerhetspolitik. EU-kommissionen prioriterar nu verktyg för att skydda unionens ekonomiska intressen, åtgärder som ska vara välmotiverade och proportionerliga.
Relationen till USA är fortsatt avgörande. USA är Sveriges tredje största exportmarknad för varor och den största för tjänster. Under mötet diskuterades den senaste tidens tullhot och EU:s beredskap att svara med motåtgärder, samtidigt som dialogen med näringslivet betonades som avgörande.
Arbetet tar avstamp i 2025 års prioriterade områden: skattefrågor, klimat och cirkulär ekonomi.
Skattefrågorna var redan 2025 högt prioriterade, inte minst efter att USA dragit sig ur OECD:s överenskommelse om global minimiskatt och hotat med straffskatter. En ny överenskommelse har skapat en ojämn spelplan mellan amerikanska och europeiska bolag. Samtidigt pågår FN-förhandlingar om ett internationellt skattefördrag där ICC är den enda näringslivsorganisationen med officiell observatörsstatus.
Inom hållbarhet och klimat väntar COP31 i Antalya i november, där näringslivet deltar aktivt för att stärka ambitionerna och förbättra förutsättningarna för den gröna omställningen. Cirkulär ekonomi, en kommande EU Circular Economy Act samt frågor om koldioxidprissättning och harmoniserad utsläppsredovisning står högt på agendan.
Prissättning av koldioxid lyftes som en av de mest effektiva marknadsmekanismerna för att driva omställningen, och arbete pågår för att utveckla gemensamma globala standarder.
Summering: Ett avgörande år för Europas handel
Budskapet från världshandelsfrukosten var tydligt, 2026 blir ett avgörande år för Europas ekonomiska utveckling och den globala handelns framtida spelregler.
I en tid av ökad protektionism och fragmentering är frihandel och harmoniserade globala regler viktigare än någonsin. Handelspolitiken är ett av de mest kraftfulla verktygen för att stärka Sveriges och Europas långsiktiga välstånd, geopolitiska handlingsutrymme och samarbeten med strategiskt viktiga partners.
Genom vårt deltagande i världshandelsfrukosten fortsätter Trade Partners Sweden att bidra till dialogen om hur svenska företag kan navigera och påverka utvecklingen i en snabbt föränderlig global handelsmiljö.
