Förslaget som bygger på januariavtalet innebär stora ökade kostnader och en ökad administrativ hantering och drabbar små och medelstora företag extra hårt då de inte har resurser att hantera varken ökad administration eller ytterligare kan anstränga sin ekonomi. Modebranschen välkomnar istället ett förbud av hälso- och miljöfarliga kemikalier över en straffskatt som drabbar alla, oavsett hur hållbara produkterna är.
Modeföretagen står redan inför sin största utmaning någonsin med anledning av rådande pandemi, påskyndad digitalisering samt konkurrens från internationella e-handelsplattformar som med detta förslag förstärks på ett negativt sätt för svenska företag. Att majoriteten av kemikalierna i bilagorna till utredningen redan har fasats ut, vilket också slås fast i utredningen (83,68%), tas det ingen hänsyn till. Vår uppmaning är att istället låta denna bransch, som via egna samarbetsinitiativ redan visat att de vill sätta högre mål än befintlig lagstiftning, istället för att allokera resurser till att testa efter utfasade kemikalier bör få möjligheten att prioritera att lösa andra hållbarhetsmål och på så sätt konkurrera på en global marknad.
Vi ser flera problem med hur förslaget är utformat, men lyfter här fram de två vi anser ha störst betydelse:
Snedvriden konkurrens på en internationell marknad
Med ökad administration och ökade kostnader för svenska företag premieras internationell e-handel och okontrollerad direktförsäljning till konsument som inte testas efter kemikalier alls. Idag är förslaget skrivet med utgångspunkt att konsumenten inte kan hitta samma produkter via exempelvis internationella e-handelsplattformar, vilket är ett direkt hot mot svenska handlare när det sammanfaller med Amazons etablering. Vi riskerar att slå ut lokala handlare med en nationell särlagstiftning för en bransch som i allra högsta grad är global och konsekvenserna blir att svenska företag blir mindre konkurrenskraftiga.
Vi är även mycket oroade över en utveckling där svenska agenter och distributörer väljs bort till förmån för agenter och distributörer etablerade i våra grannländer som då får hela Skandinavien som sitt försäljningsområde. Internationellt är det lätt att se vår marknad som en homogen marknad, vilket den inte är, och vi ser att denna konsekvens i förlängningen skulle drabba små- och medelstora företag som arbetar med import och export hårt. Vidare kan samma utveckling ske för svenska varumärken som väljs bort till förmån för andra Nordiska länders för att i nästa steg försämra förutsättningarna för det svenska butiksledet.
Miljömålen uppnås inte
De som är pionjärer i hållbarhetsfrågan och driver utvecklingen framåt premieras inte som förslaget är formulerat, utan skatten omfattar alla. Många företag har redan fasat ut samtliga de kemikalier som nämns i de fem bilagorna. Flera arbetar dessutom proaktiv med att förbättra sina produkter och svenska företag är pionjärer inom hållbarhet. Som förslaget är utformat skickas en signal internationellt om att det inte är så. Pengarna för att administrera och testa behöver läggas på arbete på barrikaderna, ett framåtlutat arbete. Här ligger politiken efter en bransch som redan tar ansvar. Detta visas inte minst på de många samverkande initiativ där branschen själva satt mycket hårdare hållbarhetsmål än lagstiftningen.
Ett annat sätt att säkerställa att inga farliga kemikalier används är att arbeta med miljömärkningar där man tittar på hela produktionskedjan och inte bara slutprodukten. Produkter med en miljömärkning som förbjuder de ämnen som ingår i förslaget bör inte beskattas alls. Stockholm Fashion District, modebranschens fysiska mötesplats med viktiga mässor som Preview Fabrics & Accessories och Textile Day, är djupt oroade över att man ska känna en uppgivenhet i att fortsätta välja märkningar på textil då det inte innebär någon skillnad vid beskattning som förslaget nu är utformat. Även re:design bör exkluderas från beskattning för att uppmuntra möjligheten att upcycla textilier, en viktig aspekt i den växande cirkulära ekonomin.
Bolag som startas utifrån ett hållbarhetsperspektiv kommer inte att stå sig i internationell handel och export och man gör det väldigt krångligt för småföretag som handlar med mindre kvantiteter och som vill väl i sitt hållbarhetsarbete att fortsätta framåt när man tvingas bevisa att man inte har kemikalier som redan fasats ut. Skatten bör inte vara en skatt på mode och skor, utan riktas mot farliga kemikalier.
I övrigt saknar förslaget förankring i aktuella studier då utvecklingen inom hållbarhet går snabbt och flera av exemplen är daterade. Det finns inte heller definierade analysmetoder och kostnaderna för implementering av skatten är kraftigt underskattade.
Fakta:
Utredningen innehåller fem bilagor med kemikalier som ska beskattas; dessa återfinns i utredningen SOU 2020:20. Bilagorna är indelade i fem olika kategorier:
De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i KN-nummer.
Utredningen har föreslagit en skatt på 40 kronor per kg för alla kläder och skor, med möjlighet till avdrag på upp till 95 procent av skatten för varor som inte innehåller specificerade särskilt farliga ämnen och biocider, som kan finnas i alla kläder och skor.
Skatt ska betalas med ytterligare 19 kronor per kg för varor som helt eller delvis består av mjukgjord polyvinylklorid, polyuretan eller gummi samt med ytterligare 19 kronor per kg för varor med allvädersfunktion.
Enligt förslaget är den skatteskyldig som tillverkar skattepliktiga varor eller för in skattepliktiga varor från ett annat EU-land. När det gäller försäljning från länder utanför EU har utredningen föreslagit att den som är skyldig att betala tull även blir skyldig att betala skatt på kemikalier i kläder och skor.
Skatten ska enligt förslaget även omfatta försäljning där varorna transporteras direkt till Sverige från ett annat EU-land av en säljare eller av någon annan för säljarens räkning till en konsument för minst 100 000 kronor per beskattningsår.
Skatten beräknas medföra prishöjningar för konsument på i snitt 4 procent. Det råder delade meningar om denna kostnad av konkurrensskäl verkligen kan läggas på konsumenten.
Utredningen har inte kunnat avgöra om skatten är samhällsekonomiskt motiverad.
Utredningen föreslår att lagen om skatt på kemikalier i kläder och skor ska enligt förslaget träda i kraft den 1 april 2021.
Oavsett om det är du som betalar in skatten så kommer ditt företag att drabbas administrativt. Vi rekommenderar att du som företagare gör följande:
Hur Trade Partners Sweden och Stockholm Fashion District agerat:
Här hittar du betänkandet i sin helhet:
Vi rekommenderar särskilt sammanfattningen på sidorna 17-22 samt yttrandet på sidorna 391-400.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/04/sou-202020/